Jag skulle ju bara...
(Tjugosjunde Februari)

...titta lite. Som vanligt den här tiden på året, så är det köpstopp, men fönstershoppa skadar ju aldrig... Därför klickade jag mig in på iTunes, mitt Apple-hat till trots, och då blev det visst såhär. Suck.
Och jag har även upptäckt det som kallas för Podcasts, redan, jag vet, bespara mig sarkasmen, jag SKA uppfinna hjulet snart också. Men det bästa med podcasts är att det är... taa-daa... GRATIS!

...titta lite. Som vanligt den här tiden på året, så är det köpstopp, men fönstershoppa skadar ju aldrig... Därför klickade jag mig in på iTunes, mitt Apple-hat till trots, och då blev det visst såhär. Suck.
Och jag har även upptäckt det som kallas för Podcasts, redan, jag vet, bespara mig sarkasmen, jag SKA uppfinna hjulet snart också. Men det bästa med podcasts är att det är... taa-daa... GRATIS!
Dagens skönsång...
Insert inlägg here

(Tjugofemte Februari)
Det klagas visst på att jag inte skriver några nya blogginlägg, men det görs visst. Hela tiden! Jag Skriver Funderar Funderar Funderar Funderar Skriver Skriver Raderar.
Tanken med den här bloggen var att jag skulle skriva precis som jag tänker och tycker, men det är inte alltid så lätt, "Vad ska De tycka om det här"-filter är högst aktivt. Vissa föds nog med det... åh, vad jag avundas de som inget har! Tills dess att jag kommer på något klokt att säga gör jag nog rätt i att hålla tyst, eller vad tror ni?
header
(Tjugotredje Februari)
Som ni kanske märkt har bloggen fått en ny layout, och vi är inte riktigt överrens än - sidan och jag, vad tycker ni?
Som ni kanske märkt har bloggen fått en ny layout, och vi är inte riktigt överrens än - sidan och jag, vad tycker ni?
(...och mina fina header kommer från Dixiedynamite...)
Supermom..?
(Tjugoandra Februari)
De som känt mig ett tag vet vad jag har haft för förhällande till barn - inget. Inget stort underliggande behov att ha några egna, inte ens att ha någon annans.
Barn (utom vissa som jag inte tänker nämna här) verkar dock tycka om att jäklas (läs: leka) med undertecknad, kanske finns den där genen som gör att vi vill ha det vi inte kan få hos oss redan som barn, vad vet jag?
När släkt och vänner sedan började slänga upp sina små för admiration valde jag att försiktigt beundra på avstånd - let's face it, de första månaderna händer det inte så mycket. Sakta men säkert vande jag mig vid åringarna, och vissa blev, hör och häpna, rätt uthärdliga.
Men då... kommer det nya!! Sådana där SMÅ ledlösa saker som har tendens att gå sönder om man placerar dem mot golvytan i fel hastighet, men det verkar som om de post-förlösta mödrarna har glömt detta faktum och överlämnar sina små skatter i helt fel händer. Det skrämmande är att idag stannade undertecknad inte ens till och stirrade-blinkade-stirrade innan byltet togs emot... Dags att se upp innan...hkogufkudcrt...
(reds. anm. mina vänner - ni vet vad jag menar)
De som känt mig ett tag vet vad jag har haft för förhällande till barn - inget. Inget stort underliggande behov att ha några egna, inte ens att ha någon annans.
Barn (utom vissa som jag inte tänker nämna här) verkar dock tycka om att jäklas (läs: leka) med undertecknad, kanske finns den där genen som gör att vi vill ha det vi inte kan få hos oss redan som barn, vad vet jag?
När släkt och vänner sedan började slänga upp sina små för admiration valde jag att försiktigt beundra på avstånd - let's face it, de första månaderna händer det inte så mycket. Sakta men säkert vande jag mig vid åringarna, och vissa blev, hör och häpna, rätt uthärdliga.
Men då... kommer det nya!! Sådana där SMÅ ledlösa saker som har tendens att gå sönder om man placerar dem mot golvytan i fel hastighet, men det verkar som om de post-förlösta mödrarna har glömt detta faktum och överlämnar sina små skatter i helt fel händer. Det skrämmande är att idag stannade undertecknad inte ens till och stirrade-blinkade-stirrade innan byltet togs emot... Dags att se upp innan...hkogufkudcrt...
(reds. anm. mina vänner - ni vet vad jag menar)
...
(Trettonde Februari)
Det finns så många destruktiva mönster just nu som jag borde ta tag i, frågan är bara vad som är bäst - att ta en sak i taget eller göra allt på en gång?
Det finns så många destruktiva mönster just nu som jag borde ta tag i, frågan är bara vad som är bäst - att ta en sak i taget eller göra allt på en gång?
fiktion
(Tolfte Februari)
Vi fann varandra snabbt, en outsider till en annan och var under en tid som ler och långhalm. Vi hängde gärna i biblioteket och det skämtades om att vi nog skulle bli bibliotekarier när vi växte upp. En av oss blev även det under en kort period. Men nu är det hon som blivit som en av karaktärerna i den där boken. Någon som man bara läser om. En aktör i en tv-serie som jag inte sett. Hur gick det till? När hände det?
Vi fann varandra snabbt, en outsider till en annan och var under en tid som ler och långhalm. Vi hängde gärna i biblioteket och det skämtades om att vi nog skulle bli bibliotekarier när vi växte upp. En av oss blev även det under en kort period. Men nu är det hon som blivit som en av karaktärerna i den där boken. Någon som man bara läser om. En aktör i en tv-serie som jag inte sett. Hur gick det till? När hände det?