Conrad

(Sextonde Oktober)

Jag har en vän som jag egentligen, oftast, tycker om, men härom dagen så delade hen med sig av en länk på Facebook, som ledde till en, för mig okänd, persons Facebookstatus. Denna status har, förutom av min vän, i skrivandets stund delats av ytterligare 8 578 personer.

"Jag har en son som heter Conrad. Jag ser gärna att man censurerar bort Konrads Kallas Klister ur Pippi Långstrump filmerna.
Känner också ett par stycken som heter Fabian. Ingen av dom har klagat, men Jag blir kränkt när Pippi svär med: Fy Fabian.
Jag har en chef som heter Nilsson. Han vill inte bli kallad Pippis Apa. Så klipp bort det med.
Jag känner en person som är bekant med han som spelade Tommy (Pär Sundberg) Han vill gärna inte bli påmind att han spelar Tommy i Pippi så klipp bort han med.
Hästar få tandproblem av sockerbitar! Fram med saxen
Många rödhåriga småflickor har genom åren har blivit retade för Pippi. Kan man inte digitalt färga om hennes hår kanske man kan....klippa bort Inger Nilsson också.
Föresten är sakletare inget riktigt yrke. Det är inte okej att mobba en sovande farbror Gustavson. Att göra Gustavsson till en kanin är inte minst kränkande för alla som heter Gustavson utan också för alla mina vänner som är kanin ägare.
Ser inte Dunder- Karlsson och Blom lite ut som Tatta.... Förlåt! resande folk. Bort med dom med.
Polisen framstår som dumma och inkompetenta! Shop-Shop! Bort med dom.
Dom ända jag inte känner någon representant från är Kurrekurredutterna... för dom är väl ett fantasifolk från Söderhavet med men fallenhet för tjocka skeppsbrutna.
Förresten är jag lite tjock själv så klipp bort Beppe också tack!
Tack för ordet.
"
 
När jag lugnat ner mitt stackars lingvistikhjärta (stavning, särskrivning, versaler och alltmänt slarv), så började jag fundera... Även om det bara, så vitt jag vet, var en av mina vänner som delade denna fåniga text, så kan jag ana att flera av mina andra vänner också skulle instämma till fullo. Jag brukar känna mig tacksam för att jag har så vänliga och generösa vänner som skulle göra det mesta för att hjälpa mig om jag behöver det. Jag känner mig lyckligt lottad.
Därför blir jag lika förvånad varje gång någon av dessa vräker ur sig något mycket ovänligt om människor som de inte ens känner, som inte har gjort dem något alls, som de bara hoppas hoppas ska göra det minsta fel så att man kan hänga ut dem offentligt och skrika ut till hela världen om hur äckliga de är och var de hör hemma. De vältrar sig i missvisande information och känner sig rättfärdigade. Att någons blotta existens kan beröra dessa människor så djupt förbryllar mig.
 
Om jag googlar ordet "kränkt" så står det att det finns 1 260 000 träffar av varierande kvalitet och fason. Synonymer.se föreslår ord såsom "förolämpad, sårad, förnedrad, förorättad, stött, skymfad, vanärad" och Wikipedia förklarar vidare:
"Kränkning, det att kränka någon eller något. Kränka är en avledning av det svenska ordet krank, 'dålig', 'sjuk'. Ordets ursprung är den germanska stammen kranka-, 'krokig'. Kränkning har flera närliggande betydelser såsom att förolämpa, vanära, våldföra sig på eller att bryta mot (till exempel en bestämmelse).

Att kränka någon är att behandla en person nedsättande i ord eller handling, eller att göra ingrepp i dennes rättigheter eller frihet. Synonymer är förödmjuka, skymfa och såra. Kränkning kan vara en brottslig handling. Att förtala eller förolämpa någon kan vara ärekränkning, och andra typer av kränkande handlingar kan vara brottsliga till exempel enligt de olika lagarna mot diskriminering. En äldre betydelse av ordet är att ha samlag med en kvinna på ett vanärande sätt, såsom utanför äktenskapet eller med våld.

I skadeståndsrätt är kränkning sådan personskada som inte är sveda och värk eller lyte och men, men som utgör grund för kränkningsersättning.

Kränkning kan vara att inte respektera en bestämmelse, överenskommelse eller avtal.

Inom folkrätten kallas det kränkning när ett lands militär korsar ett annat lands gräns på ett otillåtet sätt, det vill säga utan föregående tillstånd eller i strid med reglerna om oskadlig genomfart. Alla länder anses folkrättsligt skyldiga att skydda sina gränser och avvisa kränkningar, vid behov med våld.

Se även

  • Förolämpning
  • Hatbrott
  • Mänskliga rättigheter
  • Ubåtskränkningar i Sverige"
I min värld så är det rätt stor skillnad på förolämpningar ("Vilka fula skor du har!") och hatbrott ("Du har så jävla fula skor att vi tänker jaga dig till grannkommunen, misshandla dig och sedan skylla på att du inte skulle haft de där skorna på dig!"), men ordet kränkt har kommit att innefatta båda dessa begrepp, och, vad vet jag, kanske är det därför det i förlängningen är så lätt att blanda ihop dessa?
Wikipedia nämner dock även det ord som för mig är viktigast i sammahanget - respekt. För det är det som det till syvende och sist handlar om. Respekt. Vad betyder det ordet för dig? En låt med Aretha Franklin? Ett uttryck som rapparna använde sig av för tio år sedan? Eller kanske till och med ett ord som är synonymt med abortmotståndsrörelsen? 
Svenska kyrkan är ett kärt barn för de som starkt värnar om gamla svenska traditioner och seder. De går oftast inte dit mer än kanske 1,5 gång per år (helt ogrundad siffra som "bara kändes bra", siffran kan vara mycket lägre i realiteten), och en del är inte ens medlemmar längre, men om man skulle gå in i kyrkan (för att låna toaletten eller få en gratis kaffe med kaka såklart!) så finns där en jättetjock (ofta röd) bok med pyttepytteliten text. En av de mest välciterade meningarna ur denna bok är Matt 7:12 "Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger." Det finns mycket i denna tjocka bok som jag inte håller med om, men denna första mening är för mig en rätt bra beskrivning av vad respekt innebär för mig.
Om en grupp med människor (eller en person i vissa fall) verkligen tar illa vid sig av något, må det vara ett ord, ett begrepp eller en handling, och om detta något inte har någon större relevans eller påverkan på utövarens liv, varför är det då så viktigt för utövaren att fortsätta? Vad är det som gör att utövaren då känner sig så förorättad att den bara måste kräva sin rätt att fortsätta såra människor?? Detta är en fråga som jag ställt flera gånger men aldrig fått något svar på. Istället brukar man få svar i form av förolämpningar och hån.
Jag har även vid flera tillfällen (senast idag) vänligt men bestämt förklarat att det är något som jag inte önskar deltaga i, men detta tycks då ses som en utmaning, att provocera så mycket som möjligt. Detta har även skett i kretsen av mina närmaste vänner, och när man då ytterligare en gång får försöka förklara varför detta inte är okej, så kan man ibland se hur de i huvudet överväger vad som är viktigast - vänskapen eller rätten att agera ut, än så länge så har vänskapen, efter en stunds funderingar, vunnit, och det är jag tacksam för...
Vi har alla våra ömma punkter, om man vill förenkla det, och vi kan nog alla minnas de gånger som vi fått höra både det ena och det andra, och lika mycket som vi vill höra om detta, lika mycket vill andra höra om sina "fel". Vem har inte dåliga associationer när det kommer till saker som kretsar kring utseende och andra saker som man inte kan påverka? Hur kan man inte ha empati när det dessutom i vissa fall gäller personer som redan är i en utsatt situation??!
 
Men om vi då ska försöka återgå till det inlägg som först fångade min uppmärksamhet, så kan man rätt snabbt konstatera att det förutom att det är misshandel av vårt fina men ack så komplicerade svenska språk, är så fånigt att det egentligen inte ens förtjänar uppmärksamhet. Det brukar dock uppmuntras att man ska "ta diskussionen" så här kommer min greppande näve. Jag vill dock poängtera att, som det ofta tycks missförstås, bara för att man diskuterar någonting så betyder det inte att man kommer att ha samma åsikt (tråkig diskussion det skulle bli, eller hur?)...
Tillbaka till Facebookstatusen igen då... ;)
Detta är alltså en status som syftar till det beslut som Astid Lindgrens släktingar valt att göra angående utslutandet av ena halvan av ett sammansatt ord i Pippi-böckerna. Detta uteslutande tycks vara mycket förolämpande för en högljudd del av befolkningen som säkert inte öppnat en Pippi-bok på flera årtionden. Ordhalvan har ingen relevans vad gäller meningsuppbyggnaden, och det påverkar inte handlingen nämnvärt. Men för dessa protesterande människor så har detta blivit oerhört viktigt, så till den grad att statusar som dessa dyker upp...
Statusskrivaren har totalt missförstått allt, borttagandet av ordet har, som jag tidigare nämnde, ingen relevans för resten av boken, alltså, en son som inte uppskattar att hans namn förekommer i filmen, varför inte då bara ta bort namnet och bara kalla det för "Kallt klister"? "Fy Fabian!" kan gott bytas ut mot "Sjutton gubbar!" om Fabian inte vill vara med och så vidare... Att revidera populära böcker för att bättre stämma med samtiden är inget nytt och sker, utan allt för stora protester, hela tiden - är det kanske någon som hört talas om "Bibel 2000"? Och hur många gånger tror ni inte att Astrid själv ändrade och skrev om... och skrev om... och skrev om... (jag har skrivande vänner som kan intyga om att det är så skrivprocessen går till)? Är det då kanske egentligen hennes första utkast som vi ska använda oss av? Och borde jag kanske skrivit hela det här lååånga inlägget på latin??
 
Respekt och förståelse, för nära, kära och totala främlingar, är ord som borde användas oftare i dagens samhälle. Tack för mig! :)
 
 

RSS 2.0